Beslutsfattande och votering

Som ledamot kan du avstå från att rösta när kommunfullmäktige/nämnden fattar beslut. Det förekommer att ledamöter vid acklamationsbeslut anmäler att de ”inte deltagit i beslutet”. Detta får ses som en politisk markering och fritar inte ledamoten från ansvaret för beslutet rent juridiskt. För detta krävs en reservation.

Om du vill avstå från att rösta ska du meddela sekreteraren och ordföranden detta när ärendet ska handläggas och innan beslut fattas.

I ärenden som avser myndighetsutövning måste den som deltagit i handläggningen delta i beslutet och kan då inte välja att avstå från att rösta.

Som ledamot har du rätt att begära votering (omröstning) om du tycker att det är tveksamt om det verkligen finns majoritet för det förslag ordföranden har uppfattat som vinnande (efter acklamationen). Du ska inte begära votering enbart för att markera hur du själv eller någon annan har röstat, det får du hantera genom att antingen reservera dig eller skriva en protokollsanteckning.

Var och en av dem som ska fatta beslutet ropas då upp och säger ”ja”, ”nej” eller ”avstår”, beroende på hur personen vill rösta. Undantaget är kommunfullmäktige där voteringen sker via den enhet som du är inloggad på med voteringssystemet Quickchannel.

Voteringen sker alltid öppet förutom i ärenden som avser val eller anställning av personal. Vid personval är omröstningen sluten och då syns det inte hur var och en har röstat.

Om omröstningen i ett ärende har fallit ut så att det föreligger lika många röster för och emot ett förslag avgör ordföranden ärendet med sin utslagsröst.

Vid en omröstning avgörs ärenden genom så kallad enkel majoritet. Det betyder att det yrkande som har fått mer än hälften av det totala antalet röster vinner. Undantag från detta är om det sker en minoritetsåterremiss eller minoritetsbordläggning. Dessa saker gäller endast i kommunfullmäktige och innebär att ett ärende ska återremitteras/bordläggas om minst en tredjedel av de tjänstgörande begär det (gäller ej valärenden).

Som ledamot kan du reservera dig mot ett beslut om du inte vill ta ansvar för beslutet. Om du vill reservera dig mot ett beslut måste du informera ordföranden innan sammanträdet är slut. Du kan enbart reservera dig mot beslut som du själv deltagit i. Om du till exempel är ersättare och inte tjänstgör så kan du inte reservera dig mot beslutet.

Muntliga reservationer sker genom att du meddelar ordföranden under sammanträdet.

Skriftliga reservationer sker genom att du meddelar ordföranden under sammanträdet och lämnar in en skriftlig (helst via mejl) reservation senast vid protokollets justering (eftersom den ska skrivas in i protokollet). Om ärendet ska justeras omedelbart så måste du lämna in reservationen senast i samband med att sammanträdet avslutas.

När du tjänstgör kan du välja att inte delta i beslut, om inte ärendet gäller myndighetsutövning mot enskild (då måste du delta). Du behöver dock inte rösta för mer än ett förslag i ett ärende. Ordföranden kan inte avstå från att delta i ett beslut om ordförandens röst krävs för att avgöra ärende. Om du inte vill delta i ett beslut måste du anmäla det till ordföranden innan beslutet fattas.

Att avstå från att delta i ett beslut får ses som en politisk markering och fritar inte ledamoten från ansvaret för beslutet, rent juridiskt. För detta krävs en reservation.

I samband med att ett ärende avgörs kan du som ledamot eller tjänstgörande ersättare lämna en protokollsanteckning. Det saknas lagregler kring protokollsanteckningar så det är upp till ordförande att bestämma om de får lämnas. De andra i kommunfullmäktige/nämnden har rätt att kräva en redovisning av innehållet för att den ska tas in i protokollet.

För att lämna en protokollsanteckning behöver du meddela detta till ordföranden under sammanträdet och sedan lämna in protokollsanteckningen (helst via mejl) senast vid protokollets justering. Om ärendet ska justeras omedelbart så måste du lämna in protokollsanteckningen senast i samband med att sammanträdet avslutas.

Som förtroendevald får du inte delta i handläggning av ärenden där du är jävig. Att vara jävig i ett ärende innebär att du har ett eget intresse i ärendet som kan påverka ditt ställningstagande.

Jävsreglerna gäller för all handläggning av ärenden i nämnd, alltså för utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande. Jävsreglerna finns till för att garantera beslutens objektivitet och opartiskhet samt allas likhet inför lagen.

En förtroendevald är jävig i ärenden där:

• Saken personligen berör den förtroendevalda, den förtroendevaldas partner, förälder, barn, syskon eller annan närstående.
  Exempel: den förtroendevalda är part i ärendet, eller den förtroendevaldas partner äger ett företag som nämnden anlitar i något uppdrag (sakägar- och släktskapsjäv).
  
• Den förtroendevalda eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår, eller för någon som kan ha synnerligen nytta eller skada av ärendets utgång.
  Exempel: Den förtroendevalda är firmatecknare för ett bolag/en förening som direkt berörs av ärendet (ställföreträdarjäv).
  
• Den förtroendevalda har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken (ombuds-/biträdesjäv).
  
• Ärendet handlar om tillsyn över kommunal verksamhet som den förtroendevalda är knuten till – drift och tillsyn får alltså inte utföras av samma personer (tillsynsjäv).
  
• Ärendet rör andra omständigheter som kan rubba förtroendet för den förtroendevaldas opartiskhet i ärendet.
  Exempel: Förtroendevalds vänskap/ovänskap med bygglovssökande (delikatessjäv).

Det är i första hand du själv som ska meddela ordföranden att du är jävig i ärendet. I annat fall kan fullmäktige/nämnden avgöra frågan om jäv genom majoritetsbeslut. Om sammanträdet sker bakom stängda dörrar ska du lämna lokalen. Är sammanträdet öppet bör du lämna din plats och därigenom tydligt markera att du inte deltar i handläggningen och beslutet.

En förtroendevald som avbryter sin tjänstgöring på grund av jäv får återinträda i tjänst när ärendet är klart. Om en ersättare finns på plats träder den in och tjänstgör i ärendet.

Observera att jäv inte föreligger exempelvis om:

• den förtroendevalda har beslutat om ett förslag till beslut i en beredande nämnd,
• en taxa som ska beslutas berör den förtroendevalda själv,
• generella bidragsregler beslutas där den förtroendevalda är berörda genom att också vara ledamot i en förening.

Är du osäker på om du är jävig kan du alltid diskutera frågan med dina partikamrater, ordföranden i nämnden eller en kommunjurist. Vid tveksamheter bör dock jävet beaktas.